Norah Jones

Alltså, först och främst en liten fråga. Jag har funderat och funderat och ej kommit fram till något svar... Alltid när man känner sig som skunkigast och har absolut lägst självförtroende...DÅ stöter man på alla dom man inte vill på staden t ex... Vilket oftast brukar leda till att jag får panik och typ tvärvänder på klacken och småspringer bort i hopp om att det ska se ut som om jag har galet bråttom. Och varför göra idag till ett undantag?!? Jag kan vara otroooligt omogen ibland...

Sen, idag hittade jag via ganska långa omvägar till en blogg vars ägare jag mkt väl vet vem det är men inte precis är polare med... Alltid när man läser sådana bloggar känner i alla fall jag mig lite skyldig och som om jag gör något förbjudet... Egentligen ganska fel, för jag menar har man en blogg så vet man ju att vem som helst kan läsa den. Skuldkänslor sitter i ändå, men denna person skrev så himla mysigt och vackert( ja faktiskt vackert!) att jag var tvungen att lägga till den i mina favoriter och tänker nu men fortsatta skuldkänslor hålla koll på den! Men självfallet i största hemlighet! Gud förbjude om någon upptäcker det!!!

Imorgon är det utgång med resten av världen, ja det verkar faktiskt som om nästan alla ska ut. Galet....

Men nu säger jag auf wiedersehn!

puss

 

ida

27 september 2007 19:02

Hihi, jag med! Såvida vi inte fastnar i en lägenhet och firar att ångesten är över. Men vem vet, vi kankse ses på någon gata. Annars på söndag!

http://prinsessanpaarten

 

Röv£n

30 september 2007 14:19

Hahaha...va bra att du skrattar :) haha...
jo vi hade jätte kul, förutom att vi va tvungna att gå på lotus!! :) själva då?
Puss :)

http://hstromback.blogg.se

 

Röv£n

30 september 2007 14:57

Jag vet inte...asså vi skulle ju också till seven...men jag vet inte vad som hände...suck..jaja...skitställe e de iaf.. hur gick de me jackan? Puss

http://hstromback.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Darling, darling what you mean to me   Darling Darling- the Hellacopters   Hon trädde ut ur skuggorna och in i ljuset igen.   Skämt åsido, jag tror jag lovade Ida att skriva för hennes skull. Allt för Ida.   Jag går och funderar på mitt dilemma som...

In a blink of an eye- the Perishers   Här sitter jag, och mörket har tätnat utan för mitt regnvåta fönster. Hösten har nog kommit. För tjugonde året i rad i mitt liv har den åter dykt upp. Känns? Ja, det gör nog det...   I fredags var vi ute. Jag fic...

För snart ett år sedan fick Uppsala en ny invånare. Ida.   Ida och jag träffades för 5 år sedan när vi var på samma humanistiska konfirmationsläger. Efter lägret började vi skriva brev till varandra. Jag minns hur glad man blev när det låg ett brev i...

HEJ            

Anna-maria Espinosa   Tänkte bara visa hur det går till när vi har firmafest. ...