Deportees

Hej, jag heter Malin. Jag är less. Trött, ledsen, sömnig, irriterad... Men ändå lite harmonisk. Det får nog världen tacka Annap för. För hon lät mig gosa med slemkräkkannibalgodismonstret. Ganska gosig grabb det där. Seriöst, dagens tripp till stallet skulle nästan kunna få mig att börja rida. Eller i alla fall börja gosa och typ bara ha det mysigt med hästar. Som med alla djur, säger de inte något man inte vill höra. Bara kärlek.

Att det finns någonstans att rymma som på något sätt inte tillhör den stressade, otrevliga vanliga världen.

Skönt var det i alla fall att inte vara hemma i det vanliga, insåg nu när jag kom hem att det var mycket bra att jag faktiskt gjorde något. Tack Annap.

(haha vilken hyllning... håll i hatten!)