Not what I planned at all.
I don't want to feel like this.
So that makes it all your fault.
the Walk- Imogen heap

Jag tror att större delen av mina inlägg börjar med "hej" eller något lika väluppfostrat... Varför?! Gulligt att hälsa på alla men då kanske man borde fråga "Hur är det?" också? Fast det kanske förutsätter att man skriver till endast en person? För i ett större sällskap kanske man inte ställer mer ingående frågor? Då kanske det räcker med ett litet snällt "hej". (Sagt med lite tveksamhet och ytterst blyg uppsyn..!)

För att återgå till väsentligheterna...(Kanske är en definitionsfråga...) Men, jag tänkte berätta en sak. För precis ett år sedan var en ganska lycklig dag för mig, jag klarade nämligen min uppkörning och därmed blev jag välkomnad i körkortsklubben. Det var glada dagar då för ett år sedan. Om jag inte minns fel var det precis denna kväll för ett år sedan som vi var ute och gjorde Uppsala osäkert. Nu minns jag alldeles jättetydligt. Vi började ju hemma hos mitt ex, Sara. (Nu kanske du börjar fundera på vilket håll jag är lagd åt egentligen, men för att se sanningen i vitöga har jag försökt att vara allt annat än "vanlig" men ack så dåligt det gick...) Anyway för att återgå till ämnet, en bra kväll på det hela taget. För ett år sedan. Jag vet inte om man skulle kunna säga att jag var lyckligare då men en sak är säker, jag vill inte att det ska vara för ett år sedan! Hell no, tänk va jobbigt om det fortfarande var för ett år sedan!!!

Dagen som är idag då, ett år senare.

Skillnader nu och då. Jag, Malin är numera inte längre en gymnasietjej. Utan en Student-och arbetstjej. Ehm fast det låter väl ungefär lika nördigt. Jag har dessutom förändrats en hel del tror jag, hoppas i alla fall!!

Om inte annat så har jag i alla fall klippt mig och skaffat glasögon haha...

Då var jag på väg att bli kär (och dessutom få mitt hjärta krossat( om några veckor för ett år sedan...) nu är jag bara hopplös. ;) haha

Men egentligen var det inget att detta som jag skulle skriva om idag, hade egentligen tänkt att skriva om vad som händer denna vackra torsdag...

Snart ska jag gå och klä på mig för att ta mig neråt stadens håll för att överlämna en skiva till Ida så hon blir beroende av the Perishers lagom till på lördag då vi ska leka på V-dala och lyssna på just dom. Det ska för örvigt bli grymt! Men åter till idag. Sedan bär det av till bibblan för lite hardstudying... För att lite senare möta upp Klara för en fika. Det är nog dagens stora. Har inte sett bruden sedan... Juli? Skandal i alla fall! Jag vet inte riktigt vad jag har att vänta mig, känns som om det var evigheter sen det var... Efter att bandet las ner i December tror jag nog det var så har det liksom inte varit detsamma som förut. Tänk va längesen... Förlåt för all denna nostalgi, men för att spä på lite till. Fyra och ett halv år, till och från, med bandet. Galet länge. Nej, band-historien får komma en annan dag, trots allt ganska lång historia.

Nu måste jag nog byta om från min mysklädsel...Folk skulle springa om det fick se mig nu....Och inte emot mig snarare bortbort...

För att knyta ihop säcken, skål!